Min sambo han är bra på många vis, de flesta faktiskt.
Han har dock inte alls någon som helst estetiskt känsla. Tänk vilken tid det tog innan jag förstod att han verkligen inte SÅG det på samma sätt som jag. Jag flyttar och grejar på sakerna för att det ska bli snyggt. Kan flytta runt på grejerna hur många gånger som helst och testa, ja, ni vet säkert va jag pratar om. Sen kan han lägga vad som helst mitt på min fina "installation" :)
Jag måste bara visa en rolig grej som illustrerar detta. Jag har haft en hängare med krokar på som stått och varit vilsen rätt så länge. Nu tänkte jag att den får hamna i sovrummet. Jag satte upp den och hängde dit min vita morronrock på en krok, de andra krokarna var tomma och skulle snart pyntas med lite smått och gott. Men inte nu på en gång.
När jag kom upp på kvällen och skulle lägga mej smög jag in till min sida på sängen (sambon sov) jag tände lampan och skullle läsa en stund när mina ögon hamnar på den nyupsatta hängaren. Men, va är det som hänger där?
HA ha ha, ja va säger man, Vi är inte lika på det viset alls.
:) titta va fint, ett par svarta stumpor hänger där!
7 kommentarer:
...ASGARV...NÄÄÄÄ,något estetiskt sinne har våra karlar verkligen inte!!!
Men ska du få det vitt i sovrummet blir det nog till att köpa vita strumpor till honom i julklapp;-)
Kramar/Birgitta
Ha ha!
Ja det var en bra ide!
Han får bli vit från topp till tå ;)
Kram
Nu skrattar jag så tårarna rinner. Men du....han kanske tyckte att det var snyggt med det svarta som kontrast till allt det vita hi hi....
Kramis
Dorthe
Skrattar också så att tårarna rinner!Känner igen det där.Ja inte är dom någon Ernst.Man tackar för dom fina komentarerna på min blogg.Bilden på kudden skrev jag förstås ut ´på ett speciellt skrivar papper,som du nog säkert förstår.Sedan ska man ju stryka på det noga och extra noga i kanterna.Tyckte det var lite piller i början och väldigt spännande.Helst när man strök det på ett örngott som jag hade fått jobba med .Ville ju inte börja om från början!!
Ja, man kan ju inte annat än le.Jag har en karl som saknar helt känsla för hus och hem.Han har ialla fall lärt sig att jag hatar att ta mat ur kastruller från matbordet.
Haha..det var roligt..men men vad har man en hängare till då...bättre där än på golvet säger jag...kram
Hihi känner så igen det där...
Inte är det lätt med tonårssöner heller. Håhåjajaa.. Men inte skulle man vilja leva ensam heller ;)
Kamomilla
Skicka en kommentar