Semlan

Jag gillar semlor ganska lagom mycket. Idag gillade jag semlan väldigt mycket! Dottern berättade, på väg till handbollsträningen, att hon inte ätit en enda semla i år. (jag har ätit en liten en) -Men det ska va vaniljkräm i dom, inte mandelmassa! Lade hon till.

Vaniljkräm, blä! Ska det vara semla ska det vara mandelmassa i. Massa mandelmassa! Tycker jag! Medan vi åkte hemåt, jag och sonen och hunden, kände jag att jag var väldigt sugen på semla. Så sugen att jag till och med skulle kunna tänka mej att gå in på caféet med konstiga namnet och köpa semla. Sagt och gjort, in på caféet. Där såg det ut som Ryssland på 70-talet på hyllorna och i kyldiskarna. Inte en semla så långt ögat kunde nå! Men som käcka flickan bakom disken sa: -Vi får nya i morgon! Då ville jag mest ropa med hööög stämma: OCH!!! DET ÄR IDAG DET ÄR SEMMELDAG! TISDAG! Men det gjorde jag inte. Jag sneglade lite på semmeltårtan som stod där ensam kvar och tänkte att "nog kan jag smällla i mej den där om det kniper" Nu hade jag sån tur att det inte knep. Inte påpekade flickan bakom disken att den fanns heller, då vetegudarna hur det hade gått. Nu lommade vi iväg tillbaka till bilen jag och sonen. semmellösa...

Vi fick gå in på ICA istället. Där fixade lokale ICA handlaren en semla på två sekunder! Så nu har jag precis njutit en äkta gammeldags semla med mandelmassa och varm mjölk! Så gott! Sonen och dottern fick varsin med vanlij! (blää)

Ha det gott!